Det är svårt att inte gilla Roky Erickson. Han tillhör ju de fåtal levande legender som tagit en allt för lång resa med hjälp av LSD och blivit, i stort sett, ett kolli. Men efter att ha varit utslagen och borträknad så reste han sig ändå på nionde slaget. Och efter många år av skivor när lusten fallit på, så stod han här, i Badhusparken med sin gitarr.

Bara en sådan sak är värt att applådera.

Med ett fantastiskt band bakom sig så låter han skorvligare, men bättre än någonsin.

Han öppnade "It´s Cold Night For Alligators" och redan där visade de prov på att de kunde leverera magisk rock. Den syndiga boogien "Don´t Shake Me Lucifer" fick många att börja spontant twista.

Konserten var som en balansgång mellan blues och hårdrock. Roky Erickson visade prov på hur nära släkt de två genren är med varandra.

Det handlade uteslutande om skräckrocken som han blev känd för under 1970-talet. Förutom då "The Rollercoaster", där de klarade av taktbytena snudd på perfekt.

"Blood Hammer" och "Night Of The Vampire" satt som en smäck. "Two Headed Dog" fick mest jubel under hela kvällen. I låten "I Walked With A Zombie" såg de ut som de hade de övat in några pauser. Roky Erickson lämnade mikrofonen och ingen förstod varför. Men jag skulle nog tippa att de var för att publiken skulle fylla i, vilket de stundtals gjorde.

Det man skulle kunna klaga på är att låtmaterialet inte var så varierat från hans långa karriär, men för kvällen så kändes det som en parentes.

Roky var, trots allt, grym.