De sportsliga förutsättningarna var bättre än på länge.

Resurser avsattes för ett träningsläger i Slovenien med hela truppen samlad, och det fanns kontinuitet på både spelar- och ledarsidan. Dennis Aulander startade sin and-ra säsong som head coach, och stora delar av spelartruppen hade förlängt sina kontrakt.

Utöver de svenska spelarna valde proffsen Drazen Klaric och Boakai Lalugba att återvända för nya säsonger i Östersund. Samma sak med Luka Marolt, som senast spelade för Jämtland 2011 och nu skulle göra sin tredje sejour i klubben.

Guardsidan innehöll två nya profilnamn, och det var en stolt klubbledning som kunde visa upp Portugals landslagsguard Mario Fernandes och amerikanen Darryl Hudson. Fernandes hade imponerat under EM-kvalspel mot världslag som Italien och Turkiet.

På lägret i Slovenien spelade Jämtland jämnt med starkt ryskt motstånd, och premiären förlöpte plättlätt. Hela 75–49 mot nykomlingen Nässjö.

Så långt allt väl.

Efter några dystra veckor med flera knappa förluster spelades en av de bästa publikmatcherna på många år i Sporthallen.

115–110 mot Borås var en match som gick på sexans växel från start till mål. En briljant Mario Fernandes höll jämna steg med Borås stjärnguard JJ Miller och stod själv för 24 poäng, sex assists samt fyra steals.

Matchen skvallrade om potentialen i truppen och på presskonferensen efter matchen förkunnade en glad Dennis Aulander ytterligare en positiv nyhet. Jämtland hade skrivit ett tillsvidarekontrakt med Sundsvalls förre guldguard Johan Pierre.

Två veckor senare är det helt annat ljud i skällan. Inför 1 023 åskådare kommer säsongens stora kollaps. Södertälje spelar ut Jämtland på ett förnedrande sätt och vinner med hela 95–55 i Östersunds sporthall. Jämtland har sju förluster på tio matcher och kritiken viner hård mot flera spelare. Mario Fernandes har svårt att sätta avtryck i matcherna – bortsett från Borås – och får snabbt en floppstämpel både bland fans och i media. Dennis Aulander skyddar spelarna utåt och lägger ansvaret på sig själv.

Två dagar efter matchen samlas laget på dåvarande Gold’s Gym för ett fyspass. Där och då berättar en känslofylld Dennis Aulander för spelarna om sitt beslut. Efter en tung tid, där han ätit och sovit mycket dåligt, tappat vikt och varit ytterst nära att gå in i väggen, lämnar han sitt uppdrag i klubben omedelbart.

Klubbdirektör Pecka Johansson tar över coachrollen tills vidare, tillsammans med Doremus Bennerman.

Efter coachbytet händer det snabbt saker. Mario Fernandes degraderas till en bänkroll, samtidigt som klubbledningen talar öppet i media om att de väntar sig mera av portugisen. Han spelar sammanlagt 27 minuter och 47 sekunder ytterligare för klubben, innan han får sparken och flyttar hem som en jätteflopp.

Torsdag 22 november är Mathias Eckhoff plötsligt tillbaka och håller i en träning i Sporthallen. Han berättar om sina och klubbens planer att kunna göra en coachduo av honom och Doremus Bennerman för resten av säsongen. Inget är dock påskrivet ännu och tills vidare är det Bennerman, en legendar i klubben för sitt spel på planen men helt ny i coachrollen, som leder laget.

"Doremus kan basket. Han har inte coachat så mycket men har verkligen stor erfarenhet av basket. Laget är i mycket goda händer", säger Eckhoff till Sporten efter sin första träning med laget.

Någon Doremus-effekt blir det emellertid aldrig. Jämtland blir bland annat utklassat av Uppsala med tunga 54–85, i en match där man förlorade första halvlek med hela 34 poäng(!).

"Vad jag sa i pausen? Ja du, det tror jag inte är passande att skriva i tidningen", säger Bennerman efter matchen.

Eckhoff ansluter till laget 14 december, samma dag som laget möter Norrköping. I Östersund minns man succén från 2010/2011, då norrmannen ersatte Henrik Johansson på coachbänken och lyckades ta Jämtland till slutspel och en dramatisk kvartsfinalserie med Sundsvall.

Emellertid är förutsättningarna helt annorlunda den här gången. För två år sedan bodde Eckhoff i Östersund och fanns på plats vid både träningar och matcher. Denna gång har Eckhoff ett tränaruppdrag i norska Bärum och ett civilt jobb i Oslo på sidan om. Det hela blir en nödlösning, där situationen planeras från vecka till vecka. Eckhoff flygs in till de flesta matcher och håller även i ett "träningsläger" i mellandagarna vid jul och nyår.

Inför matchen mot Norrköping anländer han med samma plan som Norrköpings lag! I övrigt är det Doremus Bennerman som leder laget.

Eckhoff-försöket lyfter aldrig, delvis på grund av en långrandig skadelista, och avbryts efter en dryg månad. Jämtland förlorar sju av åtta matcher under Eckhoff-tiden och slutspelschansen är minimal när han lämnar. Doremus Bennerman fortsätter som head coach säsongen ut med assistans från Pecka Johansson och Fredrik Engvall.

Point guard-positionen blir en enda stor svängdörr hela säsongen. Mario Fernandes sparkas efter tolv matcher, Johan Pierre efter nio. Litauern Ernestas Ezerskis kontrakteras och hinner med nio matcher innan han flyttar hem. Ezerskis sätter vissa avtryck med sin fina blick för det offensiva spelet, men även med en strulig defensiv och förmåga att hamna i foulproblem.

Där bakom finns Stefan Hellgren, vars roll konstant ändras från match till match. Beroende på vilka andra guards som finns tillgängliga får han spela allt mellan 15 och 40 minuter per match.

Nästa karusell blir Tim Whitworth-affären. 4 december möts Örebro och Jämtland i Östersund. Då sitter plötsligt förre jämten Tim Whitworth, som startade säsongen i Örebro, på läktaren. Whitworth har nyligen brutit kontraktet med Örebro, fått svenskt medborgarskap och berättar för Sporten att han är sugen på en comeback i Jämtland.

Enligt Sportens uppgifter var Whitworths tillvaro i Örebro mycket svår, i en enrumslägenhet med en höggravid fru och ett litet barn, varpå han valde att säga upp sig.

Örebros ordförande Stefan Johansson tar illa upp och känner sig lurad av både Jämtlands och Whitworths agerande. Johansson kräver ekonomisk kompensation och vägrar skriva på några övergångspapper. Skiljenämnden ger emellertid Jämtland rätt några veckor senare och Whitworth får spela.

Darryl Hudson öppnade säsongen som ett utropstecken och blev en av publikens favoriter. En galen decemberkväll i Brännkyrkahallen i Stockholm blir han matchvinnare på egen hand. Han spelar 40 minuter, gör 35 poäng och sätter 18 av sina totalt 20 avslut i matchen. Däribland två treor de sista sex sekunderna som blir helt matchavgörande i 89–88-segern mot Eagles.

Trots det blir han näste man ut i spelarkarusellen. Flera personer kring laget berättar om hur Hudsons inställning förändrades och försämrades i takt med att förlusterna radade upp sig. Han ska inte heller ha klickat riktigt med Mathias Eckhoff.

Jämtland blickar därför mot en eventuell ersättare på Hudsons USA-plats. Hetaste spåret leder till Rumänien. Jämtlands stora stjärna och publikfavorit från säsongen 2010/11, Darius Hargrove, har fått lämna sin klubb Ploiesti. Idén att återförena honom med coach Eckhoff är tilltalande och Jämtland bestämmer sig för att göra slag i saken.

Dessa försök blir dock fruktlösa. Enligt Sportens uppgifter svarar Hargrove varken i telefon eller på mejl under ett par veckor. Samtidigt är tiden mycket knapp för Jämtland. Förlusterna hopar sig och slutspelschansen minskar. När det väl blir en tung seger, hemma mot LF, skadar Darryl Hudson foten vilket tunnar ut en redan sargad trupp ytterligare.

Jämtland väljer i stället att ta kontakt med Nikolas Raivio, en amerikansk guard som nyss spelat med Panelefsinaikos i den högklassiga men ekonomiskt krisande högstaligan i Grekland.

Tim Whitworth känner till Raivio och har mött honom i Ungern, där han snittade 21 poäng och 9 nästan returer per match – imponerande siffror för en guard.

Allt går mycket snabbt. Raivio skriver på för Jämtland en knapp vecka efter den första kontakten mellan parterna och tar därmed den lediga USA-platsen i truppen.

Ett par dagar senare hör Darius Hargrove av sig till en Jämtlandsspelare via Facebook och ber klubbledningen att kontakta honom.

Matcherna i december och januari blir en uppvisning i smala rotationer från Jämtland Basket. Det hela börjar i december, då Drazen Klaric skadar knät mot Örebro. Johan Pierre får lämna klubben efter den följande matchen mot Eagles, och Jimmy Widells knäproblem gör att inte heller han kan medverka efter Eagles-matchen.

Darryl Hudson stukar foten i segermatchen mot LF, vilket blir hans sista insats i Jämtlandslinnet. Hans ersättare Raivio ådrar sig en elak fotskada mot Solna, i sin blott andra match, och spelar inte mera för Jämtland. Även Ernestas Ezerskis drar på sig en svår stukning och missar det mesta av januari månads spel. I februari skriver han på för litauiska topplaget Rudupis. Drazen Klaric återvänder, men hinner inte hitta något slags matchtempo innan en vadbristning sätter honom ur spel.

I flera matcher roterar Jämtland på sex eller sju spelare och tvingas ha med skadade spelare på bänken för att komma upp i ligakravet på tio ombytta spelare. Det sänker förstås slagstyrkan i botten och förlusterna lägger sig på rad.

Slutspelshoppet försvinner definitivt i februari månad. Ytterligare en derbyförlust mot Sundsvall blir det 22:a nederlaget för säsongen. Förlusten i sig är inte överraskande – det är däremot kommentarerna efter matchen från ordförande Sören Westin.

"Just nu räcker vi inte till sportsligt och har en sluttande ekonomi. När vi gick in i den här säsongen hade vi en skuld på 500 000 kronor. Vi kommer med all säkerhet inte att gå med vinst i år, även om det inte är några katastrofala siffror".

"Då finns det två alternativ. Att hitta ett sätt att satsa successivt och försöka amortera ned skulden. Eller att dra oss ur ligan och ta några år i division 1", sa Westin till Sporten och oroade många fans.

I kväll tar en kaotisk säsong slut med en betydelselös bortamatch mot 08 Stockholm.

Allt pekar på att en tid med stora förändringar väntar för Jämtland Basket.