Farlig fluga som lever på renar har spridit sig till människor
En pojke från Stockholm var på fjällvandring med sina föräldrar. En månad senare drabbades han av svullna lymfkörtlar och övergående svullnader i pannan.
Relaterat
Renstynget liknar en humla och lägger sina ägg under perioden juni till augusti. I sällsynta fall kan den använda människan som värddjur. När äggen kläcks kryper då larverna in under huden i pannan på den drabbade personen.Foto: Ingen
Det sjukvården trodde var vanliga huvudlöss visade sig vara ägg från renstyngsflugan, vars larver kan tränga in i ögat och orsaka blindhet.
– Jag tror att det här kan vara vanligare än vad vi tidigare trott, säger Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet.
Renstynget, även kallad kormflugan, är en parasit som i normala fall har renen som värddjur men som i vissa fall även kan söka sig till människan.
Styngflugor fäster ägg med hjälp av sekret på sina värdars behårade partier alternativt sprutar ut larver eller lägger ägg på hud, slemhinnor och sår innan larverna penetrerar in i vävnaden.
Varje år infekteras ett stort antal renar i den svenska fjällvärlden – fall där människan drabbas är däremot sällsynta.
I de fall det förekommer kan larver som kläckts ur ägg i människans hår krypa in i huden och ner mot ögat och i värsta fall orsaka blindhet.
I juli 2009 besökte en pojke från Stockholm en reninhägnad i Jukkasjärvi i Lappland, där en mängd flugor cirklade i luften kring djuren.
Några veckor därefter fick pojken svullna lymfkörtlar och återkommande svullnader i pannan. Efter ett antal läkarbesök och en penicillinkur kvarstod pojkens problem. Då man senare hittade ägg och skal i pojkens hårbotten trodde både medicinska och insektsexperter att han drabbats av huvudlöss.
Pojkens mamma misstänkte dock att diagnosen var felaktig och vände sig till slut till Thomas Jaenson som är professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet.
Han kunde konstatera att äggen kom från renstynget och eftersom de kläckts väcktes misstankar om att larverna krupit in under huden på pojkens huvud – därmed var risken stor att hans ögon skulle drabbas av larverna.
– Mammans envishet var betydande för det här fallets utgång. Trots att alla hon talat med trodde att det var huvudlöss valde hon att gå vidare, säger Thomas Jaenson.
Det räddade troligtvis pojkens syn.
Efter upprepade behandlingar med läkemedlet ivermektin kunde larverna under pojkens hud till slut dödas.
Totalt finns det tolv publicerade patientfall i modern tid där människor angripits av renstyng, en siffra som Thomas Jaenson tror är alldeles för låg.
– Eftersom det här är väldigt svårdiagnostiserat vet vi inte hur vanligt det här egentligen är. Dessutom har förekomsten av den här typen av infektioner inte studerats särskilt väl tidigare, säger han.
Vad man däremot vet är att renar finns över stora delar av det norra halvklotet – i Skandinavien, Sibirien, Grönland, Alaska och Kanada.
– Infektioner har i de fall som publicerats uppstått när folk rört sig nära renar och det är möjligt att detta problem är större än vad man tidigare anat. Exempelvis är samer en grupp som man kan anta är underrepresenterade i statistiken eftersom deras tillgänglighet till sjukvård ofta är låg och de därför inte uppsöker läkare.
## Experterna i det här fallet trodde att det var huvudlöss. Vad kan man göra för att öka kunskapen om detta inom sjukvården?
– Det är som sagt svårupptäckt och för att kunna avgöra vad det är bör man noga studera äggen. Huvudlössägg läggs ofta ett och ett medan renstyngets ägg läggs i klasar. Sedan kan man även koppla ihop det med svullnader som vandrar fram i pannan.
Thomas Jaenson har ett tips till alla som planerar att röra sig i närheten av renar under varma sommardagar i fjällvärlden:
– Ha något på huvudet, en hatt eller en keps, för att undvika angrepp. Om man drabbas kan det leda till svåra skador.
Fakta/Bakgrund
Renstyng
Renstyng heter Hypoderma tarandi på latin, men går ofta under namnet kormfluga (kommer från det samiska ordet kurhmä).
Flugan liknar en humla och parasiterar på renar, men kan även lägga sina ägg på människan.
Den lägger ägg under perioden juni-augusti och infekterar många renar, men suger varken blod eller näring från djuren. Flugans livstid är endast några dagar eller veckor.
Dess ägg kläcks som 0,6 mm långa larver som penetrerar huden på sina värddjur. Hos renen kryper den runt under huden tills den lägger sig på renens rygg. Åtta till nio månader efter äggläggningen lämnar de upp till 30 mm långa larverna djuret.
Hos människan fästs äggen på huvudhåret. Larverna vandrar sedan ner mot pannan innan de kryper in i ögat och kan orsaka blindhet.
Eftersom infektionen är ovanlig kan den lätt missas av medicinsk personal. Angrepp från renstyng kan därför vara ett potentiellt allvarligt medicinskt problem i renskötselområden.
Även korta besök på sådana platser kan leda till angrepp av renstyngslarver.
För att skydda sig från flugan bör man täcka håret om man besöker renskötselområden under varma sommardagar med många flugor i luften.
Fallet med den tio-årige pojken från Stockholm dokumenteras i en artikel i Läkartidningen nummer 26-28 2010 som Thomas G T Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet, Boris Kan, infektionsläkare på Karolinska sjukhuset i Stockholm, Kjetil Åsbakk, biolog vid Norges veterinärhögskola, och pojkens mor Carin Åsen författat.
Källa: Läkartidningen 26-28 2010.





























