Störande ljud är ett bortglömt miljöproblem
Dålig ljudmiljö är ett växande och allvarligt samhällsproblem. Varannan anställd har problem med störande ljud på jobbet, och i skolan och förskolan ligger ljudet i nivå med verkstadsindustrin. Det behöver inte vara så, hävdar akustikexperten Yvet Martin. Lokaler kan lätt anpassas för att besvären ska minska:
– Välj rätt materiel, pendla ned taket och undvik hårda, parallella ytor.
Relaterat
Artikelbilder
Akustikexpert Yvet Martin hade många goda råd att ge om hur man skapar en bättre ljudmiljö.Foto: Håkan Luthman
Fakta
Nio steg till ett samtalsvänligare Sverige
Bli ljudsmart; bli medveten och skaffa kunskap.
Använd din konsumentmakt.
Gör ljudmiljön till en självklar del av miljöpolitiken.
Utöka och skärp lagar, föreskrifter och allmänna råd.
Skärp kraven på lokaler för undervisning och barnomsorg.
Gör ljudmiljön till en självklar del av arbetsmiljöarbetet.
Kräv samtalsvänliga caféer och restauranger.
Utbilda nyckelpersoner; arkitekter, inredare, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, med flera.
Forska mer om ljudmiljö.
Källa: Hörselskadades Riksförbund
Hörselskadades Riksförbund anordnade om tisdagen en konferens i Östersund på temat "Befria samtalet" för att påvisa fakta om hur dålig ljudmiljö har blivit oerhört stort problem i landet. HRF:s generalsekreterare Hans Ericsson anser att problemet är gammalt och känt, men att ny forskning visar att det är ännu allvarligare än man tidigare befarat:
– Forskningen visar till exempel att när man måste koncentrera sig för att höra vad som sägs, på konferenser eller i skolsalen, så blir hjärnans arbetsminne fullproppat på grund av det. Man har alltså ingen kapacitet kvar för att minnas vad som sagts. Det är naturligtvis särskilt illa för skolelever. Dessutom kopplas hjärnans försvarsmekanismer in; man blir stressad och får hjärtklappning, blir trött och känner sig irriterad.
Hans Ericsson påpekar att de flesta skolor är byggda för gamla tiders katederundervisning. Ny pedagogik, med grupparbeten och dialoger, i kombination med en felaktigt utformad undervisningssal, skapar stora problem för elever och personal, såväl i skolan som i förskolan. Femtiosju procent av lärarna uppger att de har problem att höra vad eleverna säger. Man kan anta att lika många barn har svårt att höra vad som sägs.
Akustikexpert Yvet Martin tror att oviljan att ta detta arbetsmiljöproblem på allvar beror på att ljudet inte syns. Hon liknar ljudet vid dimma och ber deltagarna fundera på hur den tjocka dimman påverkar när den består av en ljudmatta i stället:
– Vid tjock dimma kan vi inte se varandra, vid tjock ljudmatta kan vi inte höra varandra. Det har negativa psykiska effekter. Förutom att anstränga sig för att höra så måste man också höja rösten. Går man på puben så måste man skrika för att kunna göra sig hörd, tyvärr är det oftast så på skolan också.
Hon anser att det finns mycket man kan göra. Helst ska man bygga ljudsmart och inreda rätt redan från början. Det görs alltför sällan, men även senare kan man ofta med enkla åtgärder få bukt med problemet:
– Använd ljuddämpande materiel med hög absorberingsförmåga. Dessa finns i olika faktorer från 0 till 1. Faktor 1 innebär att materialet suger upp allt ljud. En annan mycket viktig åtgärd är att pendla ned taket. Det ska finnas luft emellan det övre och nedre innertaket. Undvik alltid hårda, parallella ytor. De gör att ljudet studsar mellan väggarna och bildar ekon.
Vid konferensen medverkade dessutom Ulf Olsson från HRF:s förbundsstyrelse, akustiker David Östling och HRF:s intressepolitiska samordnare Marianne Rogell Eklund. Allmänheten inbjöds till öppet möte under kvällen och hela tiden pågick en utställning där man också kunde prova en ljudsimulator.
