Livsfarliga besparingar i räddningstjänsten
Besparingarna inom Jämtlands räddningstjänstförbund kan kosta liv. Det anser brandmän vid Lits brandkår men också deras branschorganisation, BRF, som går till hårt angrepp mot nedskärningarna.
Relaterat
Brandmännen Kenneth Lindström och Jörgen Marcusson anser att befolkningen utsätts för risker när Jämtlands räddningstjänstförbund drar ner på jourbemanningen inom brandkåren i Lit.Foto: Håkan Luthman
Foto: Håkan Luthman
Förra veckan beslutade de styrande inom Jämtlands räddningstjänstförbund hur besparingarna på 1,2 miljoner kronor skulle genomföras. Bland annat ska bemanningen minskas inom brandkårerna i Hoting och Lit. För Hotings del innebär det att fyra brandmän rycker ut i stället för fem, i Lit minskas jourstyrkan till tre brandmän.
Men nedskärningarna har vållat kraftiga reaktioner. Ulf Hägglund är ombudsman på Brandmännens riksförbund, BRF, och har företrätt brandmännen i förhandlingar med arbetsgivaren. Han anser att neddragningarna är livsfarliga. I ett förhandlingsprotokoll skriver Ulf Hägglund att neddragningarna "... innebär en kraftig försämring av räddningstjänstens möjligheter att i ett akut läge rädda människoliv ...". Han för också fram åsikten att neddragningarna genomförs ur ett ekonomiskt perspektiv utan hänsyn till vilka risker som uppstår. Det är enligt Ulf Hägglund ett brott mot Lag om skydd mot olyckor.
I går kväll fick brandmännen i Lit information om förändringarna från förbundsledningen. Brandkåren i Lit består av ett antal deltidsbrandmän som har jourberedskap var tredje vecka. Upplägget i dag innebär att de alltid är minst fyra stycken som åker vid varje utryckning. Men beslutet att minska bemanningen innebär att jourstyrkan bara kommer att bestå av tre personer. En förändring som kan få svåra konsekvenser.
– Vi har under mina år som brandman definitivt gjort ett antal livräddande insatser. Och det är klart att riskfaktorn blir större när vi är färre som åker ut. Det är absolut en risk för liv, säger Kenneth Lindström som är stationsansvarig för Litskåren.
För att exemplifiera riskerna tar han upp en eventuell brand på äldreboendet Häradsgården. Om tre brandmän skulle åka dit på ett larm nattetid skulle en man bli låst vid larmet och dörren. De övriga två skulle få hjälpa de få i personalen att få ut de boende.
– Vi har 76 äldre som bor där. Många skulle ha mycket svårt att klara en utrymning på egen hand. Det är nästan så man inte törs tänka på vilket inferno det skulle bli vid en brand. En katastrof helt enkelt.
Även brandmannen Jörgen Marcusson ser problem när bemanningen minskas.
– De flesta större trafikolyckor som vi åker på sker ju på 45:an. Kommer vi först till en olycka och är tre stycken så sätts ju två av oss på att dirigera trafik. Det måste vi göra för att säkra olycksplatsen. Då ska den tredje försöka rädda en eller flera skadade. Det säger ju sig självt att det inte skulle gå så bra.
Samtidigt inser Jörgen Marcusson att det handlar om prioriteringar av pengar och resurser.
– De som ska besluta om det här har ingen lätt uppgift. De har ju sina pengar att fördela. Jag vill ju gärna tro att de ser hela bilden och kan göra rätt prioriteringar även om det inte är bra för oss här.































Senaste kommentarerna:
Skrivet 19 maj 2010 02:56 Håkan Olofsson (Ej registrerad)
Kommunerna måste följa lagstiftningen.
Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet har bedömt att man inte gö det i Lit och definitivt inte i Trångsviken.
Jag vet att politikerna i ägarkommunerna som ålagt förbundet sparkrav för 2010 inte vet om att verksamheten inte når upp till lagkraven om besparingarna verkställs.
Ärendet måste återremiteras till politikerna i Strömsund Krokom och Östersund för ny översyn direktionen i förbundet har inte mandat att ändra ägarkommunernas krav.
Östersund lägger väldigt lite pengar på räddningstjänst inte bara jämfört med övriga kommuner i länet utan även jämfört med liknande kommuner i övriga delar av landet.
Befolkningen ökar i Krokom och Östersund larmfrekvensen likaså.
Invånarna är beredda att betala för en fungerande räddningstjänst bara den sköts på ett kostnadseffektivt sätt.
Spara pengar genom modern uppvärmning av stationerna och på att arbeta för att ännu inte anslutna kommuner ska ingå i förbundet framöver.
Skrivet 19 maj 2010 07:16 Rättvisetörstande realist (Ej registrerad)
Ja sådant här får vi vänja oss vid att läsa nu när ingen vill betala skatt längre i Sverige. Tyvärr räcker inte ens sådana här larm för att den stora massan ska vakna upp, utan det måste till en stor tragedi, om ens då. Då kommer röster att höjas, för att inte säga skrika ut frågan om vem som bär ansvaret för att en onödig tragedi tillåts hända. Men de flesta som beskrivs befinna sig i riskzonen är ju gamla människor som ändå snart ska dö, och trafikolyckor det drabbar ju inte en själv, det är andra som råkar ut för dem.
Så det är inte säkert att ens det skulle hjälpa när det kommer till frågan om vem som ska betala för att bibehålla en hög beredskap.