Rättegång om norsk kvinnas död pågår i nio dagar
Den 14 april 2007 hittas en norsk kvinna död i en stuga på Östersunds camping. En dryg vecka senare häktades hennes sambo misstänkt för mord. Sedan dess har turerna varit många och de rättsliga vägarna krokiga men i morgon ställs den nu 48-årige norrmannen inför rätta misstänkt för grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott.
Relaterat
Fakta
Detta har hänt
14 april 2007: Hittades en norsk kvinna död i en stuga på Östersunds camping. Hennes sambo ringde själv till polisen och berättade att kvinnan låg livlös i stugan. Det fanns en hel del blod i stugan, polisen trodde att kvinnan dött av sjukdom.
24 april 2007: Mannen häktades i sin frånvaro, en nödvändighet för att kunna begäras utlämnad till Sverige.
20 juli 2007: Den misstänkte norrmannen utlämnades till svensk polis. Utelämnandet gällde misstanke om grov misshandel alternativt vållande till annans död.
16 oktober 2007: Misstankarna mot mannen skärptes och hovrätten beslutade att häkta honom för mord.
5 mars 2008: Mannen omhäktas i Sverige för sjunde gången. Efter snart ett år som häktad sviktar hans hälsa och mannen begär att bli släppt ur häkte. I Norge begär anhöriga till kvinnan att justitieministern ska skynda på utlämningsprocessen, för att de ska få ett avslut och kunna gå vidare med sina liv.
21 maj 2008: Norrmannen släptes på fri fot, efter att ett norskt rättsintyg hade kommit fram till något annat än det svenska och kvinnans dödsorsak är inte längre lika klar.
12 december 2008: Åtalas mannen misstänkt för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död.
21 augusti 2009: Var det dags för rättegång, men mannen kom inte. Via sin advokat hälsade han att han vägrade infinna sig till domstol så länge som åklagaren vill ställa honom inför rätta misstänkt för mord. Han vill inte riskera i att bli dömd till livstidsfängelse.
December 2009: Åklagare Stig Andersson beslutade sig för att sänka misstanken och ställa norrmannen till svars för grov misshandeln och vållande till annans död. Då står det klart att det blir rättegång i Sverige.
16 mars 2010: Den första rättegångsdagen av totalt nio hålls vid Östersunds tingsrätt.
Det har varit många turer i ärendet som under två år och elva månader valsat runt i Sveriges och Norges polismyndigheter, rättsväsende och på regeringsnivå. Men i morgon börjar rättegången som ska pågå i sammanlagt nio dagar.
I inledningsskedet betraktade polisen i Östersund kvinnans död som att den orsakats av sjukdom. Men vid obduktionen hittade rättsläkaren tecken på att kvinnan utsatts för våld innan hon dog. Brottsmisstankar mot kvinnans sambo väcktes.
Den misstänkte norrmannen satt häktad runt ett års tid. Efter frisläppande tog det ytterligare sju månader innan åtalet mot honom väcktes.
En stor del av anledningen till att allt dragit ut på tiden är att det inte är möjligt att ställas inför rätta för ett brott, i det här fallet mord, när han utlämnats för en lindrigare brott, det vill säga grov misshandel och vållande till annans död. Norge har inte heller velat lämna ut mannen till Sverige för mord.
Stig Andersson är åklagare. Han har ingen aning om hur mycket tid han lagt ned på fallet de år som gått.
Hur känner du nu när det är dags för rättegång?
– Jag börjar se ljuset i tunneln.
Är det ovanligt eller vanligt att det tar så här lång tid innan en rättegång blir av?
– Jag har inte varit med om det i något annat ärende, och ingen jag har pratat med har det heller.
Brukar det bli problem mellan länder när någon från ett land misstänks för brott i annat land
– Nej, det fungerar.
Varför har det blivit så här den här gången?
– Jag har ingen närmare förklaring till varför det blivit så här.
Anser du att systemet behöver förändras för sådana här fall där någon begår ett misstänkt brott på svensk mark men hinner återvända till Norge?
– Inte på grund av ett enstaka fall. Men man håller ändå på med en bearbetning av reglerna så att man ska få ett nordiskt system som ser mer ut som det europeiska. Man håller på att jobba på något som ska bli en nordisk arresteringsorder. Det skulle innebära att man lämnar ut en person utan att ifrågasätta och man har ett större förtroende för respektive lands rättskipning.
Hade bevisläget sett bättre ut om Jämtlandspolisen i ett inledningsskede betraktade händelsen på campingen som ett brott?
– Då hade det inte blivit något utlämningsförfarande. Då hade han fått finna sig i det rättsystem som finns i Sverige. Det är mycket speciellt om ett land ska lämna ut sina egna medborgare.
Skulle du säga att polisen klantat sig eftersom kvinnans död först betraktades som sjukdom och att mannen kunde resa hem till Norge?
– Nej det kan jag inte säga. Det är inte ovanligt att det förekommer blod vid dödsfall som polisen träffar på, men det behöver inte innebära att det begåtts ett brott. Jag har haft ett antal ärenden genom åren som man först trott varit brott men sedan efter en eller två dagar fått skriva av.
Kommer den misstänkte dyka upp till rättegången på tisdag?
– Det utgår jag ifrån, det är inget som säger att han inte skulle göra det, säger Stig Andersson.
