Kjell Wedin är chef på span- och kriminalunderrättelseenheten i Östersund, narkotikaroteln ligger under den enheten. Han fyller 65 år i höst, och gör nu den sista arbetsdagen.

På hans kontor skvallrar prylarna om vad han varit med om på jobbet. På en spik hänger en rejäl bit kopparkabel.

– Vi som jobbade med utredningen av den stora kopparstölden i Brattland fick en sådan av företaget när det var uppklarat. De fick tillbaka mycket pengar när vi löste fallet.

Det var strax före jul 2008 som 17 ton koppar stals i Brattland, flera personer dömdes för olika grad av inblandning.

I hans rum finns också två halvsuddiga bilder i A4-format från en övervakningskamera, en maskerad man syns på en av bilderna.

– Det är från bankboxsprängningen i Brunflo. De placerade också en bomb vid ingången till polisstationen som skenmanöver. Hela entrén höll på att sprängas bort när vi skulle förstöra bomben.

Det var i februari 2003 som ett paket upptäcktes vid entrén till polishuset på Köpmangatan som det stod bomb på. Inte långt därefter sprängdes en bankbox i Brunflo. Bombtekniker sprängde paketet utanför polisstationen med följden att entrén skadades.

En inramad utmärkelse för det arbete han gjort i mobiliseringen mot alkohol och narkotika står på bokhyllan. Mobiliseringen är en satsning som flera aktörer i länet samarbetar kring, däribland polisen.

– Det är kul att blir uppskattad.

Innan Kjell Wedin utbildade sig till polis var det bilmotorer som gällde, han arbetade nio år som bilmekaniker.

– Jag gillar fortfarande motorer men jag ville arbeta med människor i stället.

Efter en tid i det nya yrket fick han en tjänst på narkotikaroteln. Arbete mot narkotika är det han brinner mest för och det som tagit en stor del av hans arbetstid. När droger kommer på tal råder ingen tvekan om hans engagemang. Men han låter också arg och frustrerad. Arg på samhället för att människor, framförallt unga, inte får den hjälp de behöver i tid.

– Jag skiter i vilken narkotika som gäller just nu, det är ointressant. Vad som spelar roll är varför vi stoppar det i munnen, varför mår så många ungdomar dåligt? Nu är det barn till dem vi satte dit för flera år sedan som vi tar in för narkotikabrott.

Kjell Wedin har en dröm där samverkan i skolan är nyckeln till att göra vad han kallar en social obduktion, det vill säga att unga ska få den hjälp de behöver utifrån sina individuella behov.

– Jag tror på människan och att man i grunden är god. Jag tror på tidig upptäckt. I skolan stöps barn i samma form, men alla är olika och har varit med om olika saker. I skolan borde det finnas en polis, en socialarbetare och kanske en psykolog. De unga måste få hjälp tidigt.

Mycket har hänt under de år han arbetat i polisyrket, både med myndigheten och bovarna.

Det har bland annat blivit allt vanligare med människor som håller tyst under förhör på grund av rädsla för repressalier berättar han.

– Ingen vill vara en golbög och göra att någon annan åker dit. Många skrämmer andra så att de ska hålla tyst och ingen vill ju få stryk.

– Polisarbetet är mycket mer strukturerat nu, man gör uppföljningar om brottsutveckling och pratar brott. I dag jobbar man mer med helheten, mer tillsammans och mer med underrättelsearbete. Alla chefer träffas till exempel var 14:e dag och pratar om vad som händer och om vi kan hjälpa varandra på något sätt.

Men när det gäller samarbete utom den egna polismyndigheten finns en hel del att utveckla och modernisera menar Kjell Wedin.

– Länsgränserna, som beslutades på 1600-talet, är väldigt skarpa i vissa avseenden. Polismyndigheten i olika län har inte tillgång till varandras datasystem, det skulle underlätta mycket om vi hade det.

– Om det till exempel sker en inbrottsvåg i ett grannlän, kan det hjälpa en hel del om det snabbt kommer till kännedom för länets polis. Som det är nu är de beroende av att någon hör av sig och berättar. Det hade gått snabbare om det dykt upp i datasystemet istället.

– Ett gemensamt system skulle också innebära bättre möjligheter till spaning och sökande efter stöldgods. Allt går att göra bättre.

I dag fredag, gör han den sista arbetsdagen, och sedan tar han ut semester och komptid. 1 juli går han i pension.

– Att tvärsluta är min grej, det funkar inte att hålla på med nedtrappning när man är chef heller, säger Kjell Wedin.