Om en vecka läggs ett alldeles färskt dokument på länets kommunförbunds styrelsebord i form av ett förslag till policy för hur mycket kraftföretagen ska betala för att få sätta upp vindsnurror i vårt län.

Kommunerna kommer enligt förslaget hädanefter att föra fram följande principer i alla diskussioner med dem som vill bygga vindkraftverk i vår region:

Vid alla vindkraftutbyggnader i en kommun ska bygdepeng/återföringsmedel utbetalas årligen.

Beloppet ska utgöra minst en procent av bruttovärdet av producerad el och avtal ska träffas i ett tidigt skede.

Pengarna ska användas för utvecklingsändamål i de bygder där vindkraftverken placerats.

Aktörer på den lokala nivån i form av kooperativ, företag, kommun och liknande ska alltid erbjudas möjligheten att köpa

in sig i vindkraftanläggningarna.

Minst tio procent av kapaciteten bör erbjudas till lokala intressenter till självkostnadspris.

De första åren av storskalig vindkraftutbyggnad har givit värdefulla erfarenheter.

Miljöbalken ändrades 2009 för att förenkla planeringsprocessen i vindprojekt.

Fortfarande finns dock flera områden där oklarhet råder, inte minst när det gäller frågan om kompensation till bygder där vindkraftverk uppförs.

Sveriges lagstiftare har valt att inte gå in och styra utan överlämnat saken till parterna att komma överens. Detta kan enligt förslaget till kommunförbundet leda till en flora av kompensationsformer med varierande ekonomiska nivåer och en krånglig förhandlingsprocess.

I förslaget anges en rad skäl till varför en del av vinsten från vindkraftanläggningar ska återföras till bygden.

En vindkraftutbyggnad ger få permanenta arbetstillfällen och därför är det viktigt att söka alternativa vägar för lokal nytta.

Livsmiljön för de boende påverkas på många sätt då stora vindkraftverk sätts upp i deras närhet.

Först ger byggperioden, med alla sina transporter, buller- och trafikstörningar. Därefter försämras möjligheterna till genuina naturupplevelser på grund av nytillkomna vägar och ledningsgator och inte minst av de upp till 170 meter höga vindkraftverken, som nattetid kommer att synas tydligt på grund av sina blinkande flygvarningsljus.

Förutsättningarna för andra verksamheter som turism och rennäring kan försämras, när vildmarken går förlorad.

Bygdepeng och lokalt ägande bidrar till att skapa acceptans på lokalnivå för vindprojekten, vilket underlättar hela planerings- och byggprocessen och ger vindföretagen goodwill.

Bakom förslaget till kompensation står en arbetsgrupp med med främst politiska företrädare för länets åtta kommuner.

I policyförslaget anger man ett exempel på hur den enprocentiga utbyggnadsersättningen kan slå: Tio vindkraftverk med 20 MW skulle generera 350 000 kronor per år med ett elpris på 30 öre och elcertifikatet 40 öre/kW.

Vad exploatörerna kan komma att ha för syn på dokumentet återstår att se.