Skolorna i Västbygden och Ytterån läggs ner - ännu en gång
Förvaltningsrätten i Härnösand sätter stopp för beslutet att behålla skolorna i Västbygden och Ytterån. Politikerna har inte visat hur de båda skolorna ska finansieras. Det innebär att de båda läggs ner inför höstterminen.
Relaterat
Fakta
Turerna kring skolnedläggningen
28 december 2009
Kommunfullmäktige i Krokom beslutar att de båda skolorna i Västbygden och Ytterån ska läggas ner. Beslutet fattas med minsta möjliga marginal. Röstsiffrorna blir 23 mot 22.
14 april 2010
LT berättar att ett flertal föräldrar till barn som går i de berörda skolorna tar rättslig strid mot beslutet. De lämnar in ett par överklaganden till förvaltningsrätten eftersom de anser att tjänstemän och politiker brutit mot kommunallagen när det gäller nedläggningarna. Förvaltningsrätten har ännu inte avgjort de båda överklagandena.
12 maj 2010
Två stycken medborgarförslag har lämnats in till Krokoms kommun som går ut på att beslutet om skolnedläggningar ska rivas upp. Den 12 maj beslutar barn- och utbildningsnämnden i Krokom att inte ställa sig bakom medborgarförslagen. Någon vecka senare kommer kommunstyrelsen fram till samma slutsats.
9 juni 2010
Dagen har kommit då kommunfullmäktige i Krokom ska ta slutgiltig ställning till medborgarförslagen. Två Centerpartister väljer att bryta partilinjen vilket leder till att medborgarförslagen går igenom. Fullmäktige beslutar med minsta möjliga marginal att de båda skolorna ska få vara kvar.
21 juli 2010
LT berättar att tolv privatpersoner som bor i Alsenområdet har överklagat beslutet att låta skolorna få leva vidare. De anser att det bästa hade varit att lägga ner skolorna och samordna verksamheten enligt fullmäktiges beslut i december 2009. Deras argument i överklagan till förvaltningsrätten är att kommunen inte har beslutat hur skolverksamheten ska finansieras när både Västbygdens och Ytteråns skolor finns kvar.
27 juli 2010
Förvaltningsrätten i Härnösand beslutar att upphäva kommunfullmäktiges senaste beslut i frågan. Beslutet från 28 december ska gälla tills dess rätten meddelar sin slutgiltiga dom i frågan. Anledningen är att kommunen inte tydligt har visat hur skolverksamheten ska finansieras.
Först nedläggning, sedan inte nedläggning, och nu nedläggning igen. Eleverna i de båda skolorna i Västbygden och Ytterån måste ännu en gång ställa in sig på att byta skola. Förvaltningsrätten i Härnösand fattade i tisdags ett beslut som innebär att skolorna kommer att läggas ner inför höstterminen.
Bakgrunden till rättens beslut är att tolv privatpersoner har överklagat kommunens vändning i skolfrågan. De anser att beslutet från 28 december 2009 ska gälla. Beslutet då var att de båda skolorna skulle läggas ner. Men efter att två medborgarförslag lämnats in under våren så ändrades beslutet i fullmäktige den 9 juni.
Överklagandet går ut på att beslutet den 9 juni strider mot kommunallagen eftersom ledamöterna i kommunfullmäktige beslutat om en utgift utan att ta ställning till hur den ska finansieras. Förvaltningsrätten har nu bestämt att kommunfullmäktiges beslut från den 28 december 2009 ska gälla tills vidare.
Vänsterpolitikern Jörgen Blom stöttade förslaget att behålla skolorna. Förvaltningsrättens beslut innebär ett bakslag för honom och han inser nu att det hade varit bra om beslutet finansierats på ett tydligare sätt.
– Så här med facit i hand så kanske vi skulle ha lagt in kronor och ören i det här beslutet men samtidigt så hade vi ju fattat ett beslut om budgetramen och de här små pengarna ryms gott och väl inom den.
Han anser inte att de 600 000 till 800 000 kronor det handlar om är så stora summor att de inte hade kunnat finansieras inom den redan beslutade budgeten.
– Vi pratar om så i sammanhanget marginella belopp. Det här är vad vi skämtsamt brukar kalla felräkningspengar, säger Jörgen Blom.
Kommunalrådet Maria Söderberg (C) röstade för att skolorna skulle läggas ner och tycker att förvaltningsrättens beslut känns bra.
– Jag tror det här är bra för barnen och för planeringen. Att man nu har en linje att gå efter inför hösten.
Hon är däremot kritisk till de som stod bakom beslutet att behålla skolorna.
– Jag lyfte frågan om finansiering flera gånger i debatten. Men det kom inget sådant yrkande, konstaterar hon.
Exakt när förvaltningsrätten kommer med en slutgiltig dom i frågan är osäkert.
– Jag kan faktiskt inte säga exakt när avgörandet kommer. Parterna ska få yttra sig och sedan ska vi handlägga det här ärendet innan en domare och två särskilda ledamöter ska fatta beslut, säger Therese Flodin som är förvaltningsrättsnotarie.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 28 jul 2010 23:14 Surjämten (Ej registrerad)
Det vore mycket intressant att få veta vem som egentligen var inblandade i överklagandet - har svårt att tänka mig att Alsen-föräldrarna gjorde detta helt utan stöd av kommunala företrädare och/eller politiker.
Hursomhelst så fortsätter denna soppa. Det enda som hänt är egentligen att förvaltningsdomstolen beslutat om inhibering. De anger i sitt yttrande inte några direkta skäl till detta varför det blir mycket intressant att se hur det hela avlöper. För skolorna spelar detta dock ingen roll - de är troligen för alltid borta.
Det är bara att hoppas att de överklagande föräldrarna mår bra och sover gott efter att ha lyckats lägga ner våra skolor. Jag har lite svårt att se hur de tänkte - att kämpa för sin skola är en sak, att aktivt försöka underminera för andra är lite annorlunda. Det blir alldeles säkert en utmärkt, trevlig och gemytlig atmosfär vid skolstarten i Alsen. Denna atmosfär kommer säkert vara länge.
Skrivet 29 jul 2010 00:05 Peter Hallberg (Ej registrerad)
Att en kommun aktivt väljer att utarma landsbygden trots att inflyttningstrycket är stort är för mig obegripligt. I Västbygden har vi i år fått ett nettotillskott på 15 barn. Skolan kommer att uppgå till 40 barn inom några år. Att påstå att skola, bibliotek och affär inte har med en bygds överlevnad är skitsnack. Vi som är föräldrar och våra barn vill ha vår skola kvar, politikerna i kommunfullmäktige vill ha skolan kvar, ändå ska den läggas ner i avvaktan på utredning. Kan det vara så att man måste rösta rött om landsbygden ska ha något hopp? Centerns satsning på de som tjänar över 400 000, älskar dykning, och segling och bor i Stockholm gäller inte mig.
Vi Västbygden söker nu de politiker som vill att landsbygden ska utvecklas inte dem som vill förgöra oss med varje medel. Gör er röst hörd, ni behövs för en levande landsbygd.
Skrivet 29 jul 2010 13:09 Tänk på barnen i första hand! (Ej registrerad)
Bra att skolorna läggs ner.
De högröstade byskoleföreträdarna har tagit nästan allt mediautrymme i den här frågan.
Om de som skriker högst alltid fick sin vilja igenom skulle vi få ett läskigt samhälle.
Det är många som tänker och tycker annorlunda i byskolefrågan.
Barnen kommer att få ett bättre socialt sammanhang på de större skolorna.
Det är bara att gratulera barnen!
Skrivet 29 jul 2010 18:32 Observer (Ej registrerad)
Till "Tänk på barnen..."
2007 konstaterade Skolinspektionen att det förekom mobbingproblem på Näldenskolan. För brist på åtgärder kritiserades Skolledning. Blir din slutsats då att Näldenskolan borde ha lagts ner efter värvning av anonyma anhängare på Facebook och att barnen skulle ha slussats till en ännu större skola för bättre social miljö?
Om du/ni vill ha barnen på den större skolan - what's the problem? Men när blev logiken till att en minoritet skall driva igenom sitt egenintresse via Facebook på majoritetens bekostnad om att vilja värna och utveckla den lokala skolresursen? Vem verkar i riktning mot det "läskiga samhället"?
Anmäl
Skrivet 29 jul 2010 18:40 Som man bäddar får man ligga (Ej registrerad)
Det här kanske kommer att leda till att även Hovs skola läggs ner. Detta eftersom många kommer att välja andra skolor för sina barn. Ingen lämnar väl sina barn till en för liten skola (utrymmesmässigt) där rektorn inte har några svar på hur bristen på utrymmen ska lösas.
Alsenborna tror att de räddar sin skola genom att aktivt arbeta för en nedläggning av Västbygden. Jag tror att det blir tvärtom.
Skrivet 30 jul 2010 01:09 Sandra Hägglöf (Ej registrerad)
Äntligen ett bra beslut (i Ytteråns fall), grattis barn. Hoppas nu bara att det här beslutet går igenom, så att barnen äntligen får veta vilken skola de "tillhör" när sommarlovet är över.
Skrivet 30 jul 2010 17:36 Ytteråförälder (Ej registrerad)
Hej Sandra!
Jag skulle gärna vilja höra dig motivera inför föräldrarna till barnen i Ytteråns skola hur du motiverar din aggressiva hållning gentemot oss och Ytteråns skola? Jag undrar om du uppfattat att det finns en väsentlig skillnad i att försvara sin skola mot en nedläggning och att aktivt verka FÖR en nedläggning. Det senare kan ses som en ren aggression och måste därmed bemötas.
Det kan uppfattas som lite märkligt när en barnlös 20-åring agerar så högljutt för att ge skolan nådastöten, i synnerhet när några av de ivrigaste supportrarna stavas Tomas Lönneborg (Mp), Owen Laws (Mp), Lisa Sahlin (Mp), Ulrika Persson (rektor) - den senare är dessutom din arbetsgivare.
Jag skulle önska något mer respekt för de föräldrar som försvarar sin skola - att utbrista i hurra-rop för att nedläggningen gått igenom uppfattar jag som direkt hånfullt och mycket ouppfostrat.
Skrivet 30 jul 2010 21:15 Funderare (Ej registrerad)
Jag måste hålla med Peter Hallberg då han skriver "Att påstå att skola, bibliotek och affär inte har med en bygds överlevnad är skitsnack." Vilka frågor är det annars som är viktiga för en levande lansbygd?
Det är både tur och otur för Västbygden och Hov att skolorna ligger så nära varandra.
1. Det medför att en av skolorna måste läggas ner då de ligger så nära varandra samtidigt som det
2. inte blir någon längre sträcka barnen från Västbygden måste åka för att ta sig till sin nya skola i Hov (för de som tänker flytta sina barn dit).
Men det är ändå lite anmärkningsvärt att man bestämmer sig för att lägga ner Västbygdensskola då det finns många fler barn 0 - 5 år i detta upptagningsområde jämfört med Hovs. Men det är klart att siffrorna kan ändra sig och detta är en långsiktig lösning. Men idag visar siffrorna att det kommer gå ca 40 barn på Västbygdens skola om den fått vara kvar. Alltså är detta en kortsiktig lösning?
Skrivet 30 jul 2010 21:33 Funderare (Ej registrerad)
Fortsättning
I frågan om Västbygden och Hovs skolor, är det inte väldigt lyxigt att ha två stycken skolor med ca 20 elever/skola med 1 mils mellanrum? Det är också lyxigt att kräva rätten att kunna välja mellan en stor eller liten skola som en Ytterå förälder skriver. Man måste se detta i förhållande till vad det kostar och förstå att det handlar om tjänstfördelning och lärartäthet i hela kommunen. Det må vara viktigt för en by att ha en skola men detta kanske medför att elever på andra skolor får det sämre på grund av mindre resurser!?
I frågan om Västbygden och Hovs skolor så verkar det ligga en enorm byprestige i botten "lägg ner en skola - men absolut inte våran!" Två byar som kämpar med näbbar och klor för att behålla sitt hjärta - skolan. Tyvärr går man ett steg för långt och gör ner sin motståndare istället för att gå igenom striden med högburet huvud.
Jag hoppas att barnen inte har påverkats allt för mycket av debatten och att skolstarten blir början på någonting bra!!
Skrivet 30 jul 2010 22:33 kommunbo (Ej registrerad)
de måste ju va billigare att skicka hovs barn till västbygden??? vilken bil/buss är billigare, åsså har vi ju miljötänket? MP svara!!!!
Skrivet 30 jul 2010 23:16 Observer (Ej registrerad)
Funderare:
Du för i stort ett balanserat resonemang kring bsykolefrågan.
Dock tar du upp frågan om "lyx" på ett sätt som simplifierar den faktiska situationen. Det är ofta återkommande att byskolor uppfattas vara lyx (= onödig utgift) i förhållande till kommunens hela skolbehov. Den kostnad som faktiskt åtgår för att driva två byskolor skall ställas mot den övertrassering av budget som skett sedan igångsättningstillstånd i Ås/Sånghusvallen. Kalylerad merkostnad uppgår nu till ungefär + 45 MSEK! Det är en ofinansierad merkostnad, unik som enskild post, som kommunen måste finansiera via upplåning och/eller skattefinansiering. Investeringsvolymen hotar nämndernas besparingskrav enligt revisorer. Vem står för lyx och flärd och var finns valideringen om att det är just de två byskolorna som hotar kommunal ekonomi?