Civilingenjördrömmaren blev diakon
Hon gick teknisk linje på gymnasiet och drömde om att bli civilingenjör. Efter ett år som volontär i Svenska kyrkan tänkte Kajsa Olofsson om och bestämde sig för att bli diakon.
Relaterat
Fakta
Yrke: Diakon
Arbetsuppgifter: Som diakon arbetar du i en församling, på en kyrklig institution eller internationellt. Arbetsuppgifterna varierar mycket beroende på vilken utbildningsbakgrund du har och vilken församling du jobbar i, men innebär alltid att ta ställning för de mest utsatta i samhället och att försöka ge människor mod och hopp. Som diakon jobbar du bland människorna i en församling och leder det diakonala arbetet. Det kan handla om allt från att ta hand om människor som behöver råd och hjälp till att leda en sorgegrupp för människor som mist en anhörig. Som diakon gör du ofta hembesök hos gamla, sjuka och ensamma.
Som diakon har du personliga samtal och rådgivning både per telefon och under besökstid. Det kan röra sig om allt från andliga frågor till sociala problem. Ibland arbetar en diakon med barn och ungdomar, ibland med uppsökande fältarbete. Arbetet kan också handla om att hjälpa missbrukare och deras familjer. Flyktingar, invandrare, arbetslösa och handikappade är andra grupper som kan få stöd och hjälp.
Som diakon kan du också medverka vid gudstjänsten genom att assistera prästen. Du arbetar ofta i ett arbetslag. I en mindre församling arbetar du tillsammans med förtroendevalda, andra frivilliga, präst och kyrkomusiker. I en större församling arbetar du kanske också tillsammans med församlingspedagog, informatör, ekonom och personalsekreterare.
Utbildning: För att bli diakon krävs högskoleutbildning inom ett vårdande (karitativt) yrke, exempelvis socionom, psykolog eller sjuksköterska. Utbildningen till diakon innefattar flera delar, däribland Svenska kyrkans grundkurs. Grundkursen anordnas på ett tiotal folkhögskolor. Den särskilda karitativa profilutbildningen avslutar utbildningen till diakon. Den är ett läsår och ges vid Ersta Sköndal Högskola i Stockholm, Bräcke diakonigård i Göteborg samt Vårsta diakonigård i Härnösand. Den som genomgått utbildningen med godkänt resultat kan efter ansökan och prövning vigas till diakon. Svenska kyrkan tillämpar introduktionsanställning för diakoner, som längst i 18 månader.
Lön: Det finns inga fastställda ingångslöner för diakoner, utan lönen är individuell. Enligt uppgift från SKTF har varje församling i Svenska kyrkan en egen lönebild och den ligger till grund för lönesättningen. År 2008 var medianlönen bland landets diakoner 25 100 kronor.
Framtidsutsikter: Arbetsmöjligheterna för diakoner bedöms som mycket goda. Många diakoner går i pension de närmaste åren. I storstäderna råder större konkurrens om diakontjänsterna än vad det gör på landsbygden.
Källa: Arbetsförmedlingen, Svenska kyrkan och SKTF.
– Jag förvånade nog många med mitt yrkesval, inte minst mig själv. Innan volontäråret visste jag knappt vad en diakon var, säger hon och skrattar.
I Kajsas släkt finns ingen kyrklig tradition.
– Mina föräldrar har aldrig gått i kyrkan och innan jag konfirmerades kan jag inte minnas att jag haft något med kyrkan att göra. Möjligtvis att jag gick på kyrkans barntimmar när jag var liten. Jag fick upp ögonen för kyrkan i samband med att jag konfirmerade mig och under högstadietiden blev kyrkan lite av en frizon för mig, konstaterar Kajsa.
Efter gymnasiet bestämde hon sig för att göra ett volontärår. Då var hon volontär i en församling under ett läsår och fick pröva på lite av varje.
– Det var ett väldigt bra sätt att få insyn i en församling. Under det här året kände jag mer och mer att det var inom kyrkan jag ville jobba och därför bestämde jag mig för att bli diakon, säger Kajsa.
För att bli diakon krävs högskoleutbildning inom ett vårdande yrke. Kajsa valde att gå social- och omsorgsprogrammet. När hon avslutat utbildningen gick hon Svenska kyrkans grundkurs och därefter diakonutbildningen vid Bräcke diakonigård i Göteborg.
– Att som jag gå direkt från högskolan till diakonutbildningen är ovanligt. De flesta som utbildar sig till diakoner är lite äldre och har jobbat med annat innan de söker utbildningen. Jag var färdig diakon när jag var 25 år. Den äldsta i min klass var 56 år. Så det är få som hinner jobba länge som diakon eftersom de utbildar sig sent. Det gör att det ständigt är diakoner som går i pension, berättar Kajsa.
Själv har hon varit diakon i snart elva år. Under den tiden har hon provat på att jobba både på landsorten och i stan.
– I en liten församling jobbar man med allt. Nu när jag jobbar i stan är jag specialiserad på ett område. Det finns för- och nackdelar med båda arbetssätten och det är roligt på olika sätt, säger Kajsa.
I nuläget är hennes specialområde barn, familj och ungdom. Hon är bland annat med på öppna förskolan, ordnar babykonserter, håller i konfirmandgrupper och deltar i samtalsgrupper för ungdomar och unga vuxna.
– Men jag gör även saker som att dela ut matkassar till behövande och assistera vid gudstjänster, så de bitarna finns också, berättar Kajsa.
En stor del av hennes arbetstid ägnas åt personliga samtal.
– Oftare än man tror är det faktiskt den som har problemet som själv kommer på lösningen. Så som diakon är det ofta bättre att vara den som lyssnar än att ge goda råd, konstaterar Kajsa.
Det hon gillar bäst med sitt yrke är att det är varierande och fritt och att hon får träffa många människor.
– Vi är väldigt olika inom diakonkåren. Därför tror jag att det är viktigt att fråga sig själv vad man vill göra och vad man kan bidra med i kyrkan, avslutar Kajsa.
