Polisen gör färre topsningar
Relaterat
Polisen tar färre och färre salivprov, så kallade topsningar, från misstänkta gärningsmän. I år räknar Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) med att få in 36 000 prov, 6 000 färre än förra året, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.
Det kan i sin tur leda till att färre brott klaras upp.
På Rikspolisstyrelsen (RPS) tror man att en anledning till minskad så kallad registertopsning är att polismyndigheterna tolkar lagstiftningen olika. Det säger Tony Winkler, sektionschef vid enheten för utredning och lagföring.
Med registertopsning avses att man kör DNA hos en misstänkt gärningsman mot brottsregistret.
TT: Vad är det för oklarheter?
- Det står i förarbetena att man inte bör fatta beslut om registertopsning om påföljden i det enskilda fallet kan väntas leda endast till böter. Och där tror jag att det finns en varierande kunskap. Man kanske tror som polis att det måste kunna leda till fängelsedom, men det kan ju lika gärna leda till skyddstillsyn eller villkorlig dom, säger Winkler.Det kan enligt honom vara särskilt knepigt om det finns flera öppna ärenden med en misstänkt gärningsman.
- Där kan det leda till att den enskilde polisen backar.Winkler tror också att det finns en del solklara fall där det kan topsas.
RPS har följt den minskande trenden en tid och har därför i dagarna meddelat samtliga 21 polismyndigheter att man under hösten kommer att ha topsning på dagordningen.
