Samebyar tar omtag i förhandlingarna om renbete på privatägda fastigheter
Relaterat
Lite bakgrundshistoria:
2000 fastställde Hovrätten för Nedre Norrland Svegs tingsrätts dom i renbetesmålet som innebar att det på många privatägda fastigheter i Härjedalen saknades rätt till renbete. Sedan dess har förhandlingar mellan fastighetsägarna och samebyarna regelbundet förekommit, men något slutresultat har förhandlingarna inte kommit fram till.
Fastighetsägarna har begärt fem kronor per hektar i arrende på de marker som omfattas av hovrättsdomen medan samebyarna accepterat att betala 2:50 kronor per hektar. Mellanskillnaden, 2:50, skulle länsstyrelsen försöka finna finansiering för.
– Trots detta avsatte i sin budgetproposition i slutet av 2008 medel till arrendekostnader från de så kallade samefondskogarna till ett belopp som kan uppfattas omfatta samtliga privata fastigheter i Härjedalen, anför samebyarna.
– Under vintern 2009 har sedan Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelsen anordnat informationsmöten, där man sagt att alla fastighetsägare, oavsett dom eller inte, ska omfattas av ett eventuellt renbetesavtal och att regeringen avsatt medel till detta. Detta i strid med det uppdrag som länsstyrelsen fick i april 2008, fortsätter man.
Samebyarna har också erinrat fastighetsägarna att parterna sedan 2007 varit överens om att förhandling i ett första skede enbart skulle avse de fastigheter som har en lagakraftvunnen dom.
– Efter samebyarnas besked har fastighetsägarna valt att avbryta förhandlingarna, vilket vi anser vara högst olyckligt. Ett decenniums förhandlingar med medlare och ekonomiska medel från regeringen har i pratiken varit bortkastade, skriver samebyarna till Jordbruksdepartementet.
Man anför vidare att i Rätanmålet, som också handlar om rätt till renbete, har vittnesförhör bland annat hållits med Lars Rumar, tidigare chef på landsarkivet i Östersund.
– Av hans sakkunnigutlåtande framgår tydligt att de huvudteser som Härjedalsdomen vilar på, kan starkt ifrågasättas eller är direkt felaktiga, menar samebyarna.
– Det innebär, fortsätter man, att Härjedalsdomen inte kan anses ha någon bevisverkan på de privata fastigheter i Härjedalen, som inte omfattas av domen. I fortsättningen är förutsättningarna istället goda för samebyarna att vinna framgång vid en talan rörande renbetesrätten på fastigheter, som inte omfattas av Härjedalsmålet.
– En lagakraftvunnen dom där renbetesrätt konstateras på vissa fastigheter skulle dessutom kunna medföra grund för resning i Härjedalsmålet.
– Detta faktum gör att det kan ifrågasättas om förhandlingar överhuvudtaget ska föras innan denna fråga slutligt prövats.
Samebyarna förklarar även att de inte stänger dörren för eventuella fortsatta förhandlingar med fastighetsägarna.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 23 jul 2009 08:59 Heidi (Ej registrerad)
Nu ska vi vara noga med vilka ord som används. För det första är det Härjedalens marker det gäller och inte Rätan i Jämtland. Domen i Härjedalen behandlade frågan om SEDVANERÄTT fanns på fastigheter i Härjedalen, dvs den rätt som uppstår på marker där renbete förekommit under 90 år utan att någon protesterat. Vad som kan konstateras är att samer och renar inte funnits länge i Härjedalen och där renar någon gång dragit fram över fjällböndernas marker har det blivit ett himla liv.
Nu håller samebyarna på att försöka ändra det hela till att processen gäller RENBETESRÄTT. Det här helt felaktig eftersom rätt till renbete endast kan finnas där det finns sedvanerätt, avtalat renbete eller på statens marker.
Och snälla, ingen mer omgång med förhandlingar! Det räcker nu!