Räddningsmännen i Åre: Vi känner oss inte längre uppskattade
Relaterat
Fakta
Ur lag (2003:778) om skydd mot olyckor
8 § En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. (...)
Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod.
Regeringen får, om det finns synnerliga skäl (...) besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst.
Så sent som i går skrev LT om drastiska nedskärningsförslag inom räddningstjänsten i Norra Jämtland. Bland annat skulle Näldens kår bestå av en räddningsman plus en bil. Men det är inte bara Jämtland som drabbas. I ekonomiska krisens spår drar sparkrav på räddningstjänsten som en löpeld över kommunerna och bland brandmännen växer missnöjet.
Brandmannafacket BRF menar att det gått så långt att lagen bryts. Förbundet har därför skickat ett skarpt formulerat öppet brev till regeringen.
Ombudsman Owe Fröjd, som undertecknat brevet, nämner Åre som en av de kommuner där kommunen rycker på axlarna åt brandmännens protester. Andra exempel är Malung, Stockholm och Pajala.
I Pajala har kommunen gjort om deltidsbrandkåren till värn, trots att brandmännen vägrar. Det gör att Pajala plötsligt står helt utan räddningstjänst.
– De vill att vi gör samma jobb som tidigare fast gratis, säger brandmännen.
Den situationen känns igen från Åre kommun där Storliens räddningsmän nu utsätts för exakt samma sak. Politikerna talar om att införa värn där om sommaren.
– Alla har gått och avvaktat beslutet i Pajala, för det blir ett slags prejudikat för hur alla andra kommuner ska bete sig, säger Anette Backström, som är facklig representant för BRF i Åres räddningstjänst.
Där har det mullrat i leden i flera år, alltsedan personalstyrkorna i Åre och Järpen skars ner och kommunen började sin demontering av Storliens deltidskår.
Alla besluten som tagits över deras huvuden har skapat ett negativt klimat inom räddningstjänsten, anser Åres kårchef Bengt Larsson. Han beskriver de senaste åren som ”bara bråk”, där glädjen och stoltheten över att vara brandman fått sig en rejäl törn.
– Strulet här i Åre är en del i att BRF nu går ut med det här i rikspressen, säger Anette Backström.
Åres brandmän anser att kommunen genat på tok för mycket i kurvorna när de gjort neddragningar. Det har bland annat slarvats med att anta handlingsplaner, trots att detta enligt lag ska ske vid varje mandatperiod.
Åre kommun har inte ens en uppdaterad skriftlig riskanalys, trots att detta är ett lagstadgat krav enligt lagen om skydd om olyckor.
I våras skrev brandmännen ett brev till politikerna i kommunstyrelsen och beskrev alla nedskärningar och försämringar som de upplevde hade inträffat under de senaste tre–fyra åren.
– Det slog ner som en blixt från klar himmel, säger Anette Backström.
Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, har också haft invändningar mot Åre kommuns sätt att bedriva nedskärningar, men när besluten tagits ändå har inget hänt, menar Anette Backström.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 1 aug 2009 07:20 Gizmo (Ej registrerad)
Nu får vi hoppas att det INTE kommer att brinna eller bli olyckor.
MAn kan ju undra vad dessa politiker tänker?
Ett scenario:
En politikers hus börjar att brinna i tex Storlien.
Det finns inget brandvärn som kan komma, Åres, kanske, deltid bekämpar en större skogsbrand och därför finns närmaste brandbil i tex Östersund eller i Norge.
Jag skulle vilja se den minen då värnets brandmän har åkt och fiskat, gått på yra eller åkt på semester.
Vad tänker denna politiker då?
Huset brinner ned och ingen kan komma, då det inte finns någon att skicka.
En tanke kommer smygande:
Ska vi utanför Östersund, inte ha någon brandkår i fortsättningen?
Ska det bara vara i Östersund det finns heltidsbrandkår och endast värn på andra ställen?
I såna fall är vi inne på att det endast i städerna det får finnas trygghet.
Redan nu är det ju inte säkert att polisen ens dyker upp vid inbrott i hus i glesbygd, hur fasen ska vi då få elden släckt?
Skrivet 1 aug 2009 09:31 Håkan Olofsson (Ej registrerad)
Gå med i Norra jämtlands räddningstjänstförbund ni också.
Dela på kostnaden för brandchef insattsledare materialansvariga och administration.
Besparingen gör att utryckningstyrkorna kan behållas.
Den opperativa delen fungerar inte utan personal den dagen en brandchef slutar att upplysa politikerna om detta bör han byta arbete.
Till kommunstyrelsen vill jag säga slå en signal till Bräckes kommunalråd och få ett råd hur ni skapar en så bra räddningstjänst som möjligt.
Skrivet 2 aug 2009 15:53 Anders Björklund deltidsbrandman Åre (Ej registrerad)
Svar till Håkan Olfsson ang att Årekommun ska gå med i Norra Jämtlandsräddningsförbund.Så anser de flesta deltidsbrandmän i Åre kommun att det inte är en lösning.Som det är just nu så dras ju även de med ekonmiska åtstramningar,Åre kommun med sina.jag har hört av andra deltidare vars kommuner gått med i NJRF så är ju inte de så positiva till den utveckling,större förbund mindre för individen att göra sig hörd.Men det är väl det som är menigen.som jag sagt förut så KAN ju inte en räddningstjänst gå med vinst.
Det kostar att ha en räddningstjänst,anställningar,löner till chefer som åker på alla kurser,utbildningar,fordon,matrl m.m.
Näe jag hoppas att Vi brandmän får säga vårt om det ens blir aktuellt med en fråga att gå med eller ej..
Skrivet 2 aug 2009 21:09 Håkan Olofsson (Ej registrerad)
Hej Anders.
Situationen i Norra med besparingskrav skulle ha varit ännu värre om medlemskommunerna haft räddningstjänsten i egen regi.
Med odelade kostnader för chef och administration.
För Bräckes del gjorde medlemskapet att vi kunde behålla jourstyrkornas storlek.
En större del av kommunens budget för räddningstjänst kan gå till den opperativa delen.
Vi kommer att få tillgång till deras övningsområde.
Jag har oerhört svårt att se några nackdelar med samarbetet.
Det viktigaste för en fortsatt fungerande räddningstjänst är dock dels att man har en chef som kan prata klarspråk med politikerna och kräva resurser för att klara sitt uppdrag.
Dels att tillsynsmyndigheter som msb och länsstyrelsen tar sitt ansvar och granskar kommuner som missköter sin skyldighet att tillhandahålla medborgarna en god räddningstjänst.
I slutändan behöver regeringen med sitt mandat tillrättavisa kommuner som inte sköter sig.