Nu är det slut på friden.
Nu är det inget kaffe och tårta i bersån, inga romantiska kvällspromenader på Storsjöns stränder, inga spontana tältutflykter, inga kortbyxor och ofodrade jackor, inga plastsandaler och glassar på uteserveringar.
Relaterat
Nu är det som vanligt och för att ytterligare ösa salt i såren är måndagarna hädanefter intecknade. Men jag säger till redan i dag så att ni kan försöka undvika Solsidan.
Det är björnjakt, rådjursdito och snart älgstamsdecimering på gång. Men för dem som ha följt spalten råder det ju ingen tvekan om vad jag tycker om sådant, så därför har jag lovat att inte skriva något om det. I alla fall inte nu. Det är snart val också. Ni kan väl inte ha undgått hur politikerna försöker få vårt förtroende. Men jag har lovat att inte skriva något om det heller. Jakt och politik ska undvikas. Men om man inte skriver om jakt, vad finns då att behandla, är det nog många som tycker. Särskilt i tider då tjocka skivor basturökt skinka pryder skivorna av sirapslimpa. Jo, det är sådant som jägare äter och sedan kokar de kaffe över öppen eld. Jag vet för jag tog jägarexamen en gång i tiden och har deltagit i en älgjakt. Suttit på pass och väntat på att timmarna skulle gå så att vittringen skulle lämna kroppen. Jag vet inte om min vittring var för stark för jag kom aldrig i närheten av någon älg. I alla fall ingen jag såg.
Det här är ett litet test. Jag har nämligen inte tänkt en intelligent tanke på hela sommaren och nu är det lite upp till bevis för att se om jag fortfarande har förmågan att få ur mig en text varje måndag. Hittills har det i alla fall funkat och de här raderna kan inte ha retat upp fler än de mest snarstuckna. Jag skulle tro att det blir lite annorlunda senare i höst när löftena om lite återhållsamhet har fallit i glömska. Man ska ju varje år den här tiden tala om och rita ett trevligt album och tala om vad man har gjort under sommaren. I alla fall om man börjar tvåan. Mitt häfte skulle bli ganska tunt. Jag har inte gjort så mycket. I min ålder har jag slutat med bergsbestigningar och extremcykling. Men jag har grillat och druckit starköl några gånger. Det är väl det där med ölet som skiljer min sommaruppsats från en andrakladdares.
Jag har varit till Sundsvall och firat en högtidsdag. Ingen egen, men väldigt nära ändå. Man ska ju inte ge otillbörlig reklam, men jag kan inte låta bli. Knaust var precis så häftigt som jag hade föreställt mig. Den gamla skrönan om när en hotellgäst på sin häst red upp för den magnifika marmortrappan kan säkert vara sann, och jag tyckte nästan att jag hörde att klappret av hovar satt kvar i väggarna. För övrigt åker jag bort några dagar för i dag börjar livet som 50-plussare.
GDet är väl det där med ölet som skiljer min sommaruppsats från en andrakladdares.
