Plus och minus
Ofta debatterat på denna sida är de borgerligas sätt att behandla de arbetslösa.
Relaterat
Inför det förra valet handlade debatten en hel del om sänkta procentsatser. Jag misstänker att en och annan då tänkte att några procent hit eller dit inte är det viktiga. Huvudsaken är att man kan få jobb. För det var ju vad de borgerliga lovade. Chocken blev desto större när nya regler snabbt satte både deltidsarbetslösa och säsongsarbetslösa på bar backe. Efter flera år av uteblivna höjningar av ersättningstaket drabbas nu många hårt.
Vi går till val i ett läge av kraftigt ökad arbetslöshet, där många arbetslösa bara får ut 50–60 procent av lönen vid arbetslöshet. Det gäller exempelvis de 49 249 medlemmar i IF Metall som nu är arbetslösa. Var femte medlem i detta stora industrifack är fortfarande arbetslös. De rödgröna lovar höjt ersättningstak. De borgerliga erbjuder ingenting.
En annan sida av arbetslösheten handlar om aktiva åtgärder, som de borgerliga fortsätter att kalla de ams-åtgärder. Men de står inte helt utan åtgärder själva. Fredrik Reinfeldt försvarade i går de 3 000 instegsjobben med inlevelse. Jag måste för en gångs skull instämma. Det är bra att många invandrare med hjälp av subventioner kommit in på arbetsmarknaden.
På samma sätt måste de så kallade nystartsjobben för långtidsarbetslösa ses som en framgång när de nu blivit 35 000. Lite konstigt är det att dessa åtgärder inte möts av någon kritik från företagarhåll. Trots allt snedvrider de konkurrensen en hel del. Jag misstänker att det är orsaken till att sossarna före förra valet valde att låta plusjobben gälla enbart i offentlig sektor. Att de borgerliga tog bort dem, de hann bli 20 000 på det enda år de fanns, är direkt märkligt. Nu lovar sossarna att återinföra dem vid en valvinst.
Det är ett utmärkt förslag. För till skillnad från övriga åtgärder från de borgerliga, av typ jobb- och utvecklingsgarantin, så handlade plusjobben om lön efter kollektivavtal i stället för de låga bidrag de borgerliga erbjuder. De långtidsarbetslösa har blivit tre gånger fler under Reinfeldt.
De behöver praktik och utbildning i betydligt större omfattning än de får under denna regering.
”Det är bra att många invandrare med hjälp av subventioner kommit in på arbetsmarknaden.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 31 aug 2010 07:40 Rättvisetörstande Realist (Ej registrerad)
"Hungriga hundar jagar bäst"
Högern har alltid velat hålla arbetarna "på mattan".
Det minimerar deras möjligheter att kunna opponera sig och vara besvärliga… kräva högre lön, bättre arbetsmiljö, rättvisa anställningsvillkor, etc.
Detta är INTE bara en historisk tillbakablick, titta på de länder där arbetarrörelsen är ännu svagare än vad den har blivit i Sverige.
Vad högern vill ha, och alltid har velat ha är… lydiga arbetare, som gör som de har blivit tillsagda.
Och man har redan på denna korta regeringstid kommit en bit på väg när man har försäkrats sig om att färre personer fackansluter p.g.a. ökade kostnader för medlemskap
Den kollektiva A-kassan (som kan verka bra) är nästa steg i nedmonteringen av fackligt inflytande, då man hoppas att de flesta ska nöja sig med att vara med i den, och strunta i att vara med i facket.
Folk har redan nu visat att man låter den egna plånboken gå föra alla andra prioriteringar.
Solidaritet är nog den omodernaste av alla dygder…
Skrivet 31 aug 2010 08:59 Arbetslön Nu (Ej registrerad)
Jag håller med Sävén i artikeln och särskilt när det gäller plus-jobben kontra jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3-jobb. Plus-jobben ger lön, vilket skapar en framtidstro hos den långtidsarbetslöse, medan Fas-3 sysselsättning ger ett aktivitetsstöd som i de flesta fallen enbart skapar en misstro inför framtiden. För de som står längst bor från arbetsmarknaden, exempelvis f.d missbrukare, funktionshindrade, eller de med en komplex problembild, kan ju naturligtvis Fas 3 vara ett alternativ. Här kan då individerna få känna att de gör en samhällsinsats, samtidigt som man kan bryta eventuell isolering. För övriga kategorier av långtidsarbetslösa skapar Fas 3 mestadels negativa upplevelser, varav inlåsningseffekter är en. Till exempel har man ingen möjlighet att studera eller prova en affärsidé via starta eget-bidrag.
Klas Hägglund
Webbansvarig
Arbetslös Nu