Länets sjukvård behöver inte Alliansens experiment
Relaterat
Regeringens påtvingade vårdval stramar också upp ekonomin, minskar möjligheter att ge direkta extramedel och dessutom gör att nya privata hälsocentraler kan dyka upp som vill ta del av skattemedel. Vi får inga extra pengar, utan måste ta från de befintliga eller eventuellt lägga ned någon central. Det oroar mig!
Krisen är ju inte över och sedan vi antog fjolårets budget har vårt landsting tappat långt över 70 miljoner kronor, eftersom folk blir arbetslösa eller flyttar. Vi får helt enkelt in mindre skatt. Dessutom har regeringen ändrat statsbidragen så att vi betalar till redan starka regioner istället för att få stöd.
Självklart måste vi ta ansvar för ekonomin och gör också det med de tuffa beslut vi tar som kan drabba hela länet. De senaste åren har indragningarna varit stora när kostnaderna för vård, läkemedel och löner hela tiden ökar samtidigt som intäkterna sjunker. Många har fått känna av detta och nära 70 miljoner har sparats på enbart administration och politik i vårt landsting. Samtidigt får vi aldrig förringa vikten av att många människor är delaktiga i beslut i kommuner och landsting svensk demokrati bygger ju på att vi har folkvalda som får påverka.
Det måste få kosta att bedriva sjukvård i glesbygd, men att istället experimentera med konstruktioner som sätter vinstdrivande företag före rätten att fördela sjukvård i glesbygd gör mig rent ut sagt förbannad!
Av landstingets hela budget går redan över 90 procent till sjukvårdens område, vilket gör att det också är där som de stora kostnaderna måste minskas.
I min värld behöver stödet till välfärdens områden som skola, vård och omsorg vara starkt. Att i det läget sänka skatten i landet med över 100 miljarder kronor istället för att satsa på dessa områden, minskar inte min irritation.
En skatt som tar ansvar för solidarisk välfärd, rättvis regionalpolitik, sjukvård som ger mer till dem som har behov och ett mod från oss som styr landstinget att våga fördela landstingsskatten så att tryggheten kan bevaras i hela länet är enkla mål. Vi måste också koncentrera arbetet för att öka attraktionen till länet. Stödet till företag, turismens betydelse, ett gott vardagsliv, upplevelser och trygghet skall locka människor till länet. Ett arbete som hela välfärden är beroende av utan invånare, utan företag och utan goda levnadsförhållanden för alla står sig vården slätt när skatteintäkterna sjunker!
Det skall vara attraktivt att bo i hela länet och inte enbart i delar av det.
Självklart skall vi få välja i vården, omsorgen och skolan men valfriheten i de glesaste delarna av länet är inte stor och därför behövs möjligheten att fördela så att vi på något sätt kan ha en trygg vård även i glesbygd. Vi delar all personals oro och inser att välfärden behöver bättre förutsättningar!
Sjukvård och välfärd är till för alla inte bara för delar av landet.
Robert Uitto (S)
Landstingsråd
Senaste kommentarerna:
Skrivet 6 feb 2010 10:10 Nisse (Ej registrerad)
Ja Robert, det måste ju vara någon annans fel...... Det kan ju absolut inte vara landstingsledningens fel, där det vimlar av experter, vana att leda stora företag med stor omsättning, som kan det här med ekonomisk planering på kort och lång sikt?
Det låter ungefär som när man hör LTs tidigare politiske chefredaktör; allt är alliansens fel, oavsett bakgrund.
Skrivet 6 feb 2010 13:32 Tjurgubben (Ej registrerad)
Jag tror att herr uitto behöver anmälas till en kurs i självinsikt. Maken till självgodhet har sällan skådats. Det kanske finns någon "lär känna dig själv" kurs i Bryssel eller på Barbados dit Uitto o övriga JLL-politiker kan åka, finansieringen av en sådan kurs kunde kanske tänkas vara att stänga en vårdavdelning till....så man har råd menar jag.
Skrivet 6 feb 2010 23:14 André (Ej registrerad)
Nisse (Ej registrerad) skrev: Ja Robert, det måste ju vara någon annans fel...... Det kan ju absolut inte vara landstingsledningens fel, där det vimlar av experter, vana att leda stora företag med stor omsättning, som kan det här med ekonomisk planering på kort och lång sikt?
Det låter ungefär som när man hör LTs tidigare politiske chefredaktör; allt är alliansens fel, oavsett bakgrund.
Över 100 miljarder i sänkt skatt innebär att mindre pengar kommer att gå till kommuner och landsting. Om man smetar ut 100 miljarder i sverige motsvarar det både en och en annan sjuksköterska och hälsocentral i Jämtlands län. Fy bövelen för regeringen som tycker det är viktigare med sänkta skatter i ställer för bra vård i HELA landet.
Skrivet 7 feb 2010 14:46 JÄMT (Ej registrerad)
Visst är det häftigt att betala skatt, men inte är det sjukvård vi får för pengarna.
Ärlighet varar längst. Uppriktighet och ansvar också. Då kan inte dagens landsting få leva vidare. Det har utvecklats till en överdimensionerad svulst som slukar pengar och hälsa för oss blekingar.
Tja, var ska man börja? En maktfullkomlig politiker hävdar att en ekonomidirektör behövs samtidigt som vi har 25 ekonomer, 25 ekonomiassistenter, ett tjog personalassistenter, personalsekreterare, personalspecialister etc för löneutbetalningar. Ekonomidirektörens huvudsakliga uppgift är att vara just skräckinjagande och skrämma stora personalgrupper till tystnad. Den som säger upp sig eller vill ha högre lön brännmärks för decennier. Detta vet alla som jobbar på golvet och som har erfarenhet av löneförhandling.
Låt inte Alliansen lura Eder!
Alliansen vill införa privata sjukförsäkringar (men det informeras
inte något före valet) Jag förmodar att 25% av invånarna kommer
att förlora sin sjukvård
Skrivet 7 feb 2010 17:28 Bernt Söderman ( C ) (Ej registrerad)
Så här ser fakta ut.
Inför 2009 beslutade landstingets majoritet (s+v+mp) om en skattehöjning på 45 öre, vilket ger drygt 90 miljoner extra till landstinget. Utifrån detta antog landstingets fullmäktige en budget som slutade med ett resultat på plus 95,9 miljoner kronor.
Varje delårsbokslut under 2009 visade tydligt att detta inte skulle hålla. Vid den senaste delårsrapporten visade verksamheternas prognos på ett resultat på minus 20 miljoner. Majoriteten blundar för detta och tror på ett positivt resultat på 12 miljoner. Verkligheten visar sig bli minus 26 miljoner kronor.
Jämfört med 2008 har intäkterna (skatter och generella statsbidrag) ökat med 145 miljoner (inklusive skattehöjningen), motsvarande ca 5,1%. Det var alltså inte besparingar det var frågan om inför 2009 utan att hålla koll på kostnadsökningarna. Den politiska ledningen har misslyckats. Man kunde tidigt se att de beslutade åtgärderna inte skulle ge det utfall som var tänkt.