Kurt Folkesson, ordförande i Västbygdens byalag, och Peter Hallberg, representant för föräldragruppen, har i debattartiklar hävdat att Krokoms kommun försöker angripa Alsenbygden med lögner och osakligheter. Låt oss lyfta blicken något och försöka se hela bilden.

Skolprocessen i Alsenbygden har varit en slitsam resa för alla, såväl för föräldrar och barn som för tjänstemän och politiker. Kommunen har en skyldighet mot kommunmedborgarna att förvalta de värden som vi tillsammans byggt upp. Det innebär att kommunen måste se över fastighetsinnehavet över tid så att nyttjandegraden blir optimal.

Översynen har visat att vi behöver vidta åtgärder när det gäller skolorna. Några fakta:

• Kommunen har 17 skolor, 18 till hösten.

• Det går 1 760 elever på våra skolor (prognos 2011).

• Krokoms kommun är skoltätast i hela Sverige från och med hösten 2011.

Krokoms kommun är en av Sveriges 41 pendlingskommuner. Krokom intar första plats när det gäller antal skolor i förhållande till antal elever med 88 elever i genomsnitt. Älvkarleby kommun ligger på andra plats med 135 elever och genomsnittet för samtliga pendlingskommuner är 190 elever per skola.

Det är ett faktum att Krokoms kommun har väldigt många små skolor. Det är dyrt att hålla alla dessa byggnader i drift och dessutom är det svårt att möta kravet på behöriga lärare i alla årskurser om skolorna blir för små. Den nya skollagen ställer krav på behöriga lärare i alla årskurser och det är ett självklart krav för majoriteten i Krokoms kommun.

En sammanslagning av skolorna i Alsenbygden medför en årlig besparing i driftskostnader på cirka 1 miljon kronor. Det är en viktig miljon som möjliggör en investering på drygt 13 miljoner kronor, pengar som skulle göra stor nytta i exempelvis Kaxås där skolan har stora renoveringsbehov.

Den främsta utgångspunkten för att vi föreslår att skolorna i Alsenbygden ska slås samman är att vi i dag har två skolor med endast åtta kilometer mellan varandra. Prognosen över antalet barn visar att det maximala antalet elever inom en tioårsperiod är cirka 60. Både Hov och Västbygden skulle rymma alla dessa barn. Vi har således att välja mellan Hovs skola där det finns gymnastiksal, matsal, slöjdsal och simhall och Västbygdens skola som saknar dessa faciliteter. Utifrån dessa förutsättningar faller valet på Hovs skola.

Vid tre kvällsmöten med berörda föräldrar har kommunen informerat om att två skolor ska bli en från och med höstterminen 2011. Det innebär stora, negativa ekonomiska konsekvenser om vi skulle välja Västbygdens skola under förutsättning att vi vill hålla jämförbar standard med Hov.

För det första tvingas vi till investeringar på 4-5 miljoner kronor i ny slöjdsal och matsal och dessutom skulle det innebära att de dryga 3 miljoner kronor vi har investerat i Hovs skola blir helt bortkastade.

Kurt Folkesson och Peter Hallberg hävdar att Krokoms kommun far med osanningar och de försöker i sina insändare peka på ett antal lögner. Kommunens enda utgångspunkt är att skattepengarna ska användas på bästa möjliga sätt och att skolan ska ha högsta möjliga kvalitet. Utifrån den utgångspunkten tvingas vi slå ihop två skolor men vi tror att det kommer att leda till en högre kvalitet för eleverna och en bättre ekonomi för kommunen.

Karin Wallén (C)

Ordförande i barn- och utbildningsnämnden

Göte W Swén (M)

Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden