Tillväxtverket blir en bromskloss
Relaterat
Den statliga myndigheten Tillväxtverket framstår alltmer som en broms för tillväxten i regionerna. Tyvärr kan nog den bilden bekräftas när man hör vad som sker i bedömningen av projekt för EU:s regionala strukturfondsprogram.
I sin iver att gardera sig mot att något kan bli fel, eller det kanske är av rädsla, så släpper man inte fram projekt som ska bedömas och prioriteras av det partnerskap som utsetts.
Tillväxtverket ska ju göra den formella granskningen av projektansökningarna det är deras uppgift som myndighet. Sedan är det en prioritering och politisk bedömning som ska göras av det regionala partnerskapet.
Klarar Tillväxtverket att upprätthålla denna gräns? Eller gör de bedömningar som rätteligen borde göras av partnerskapet?
Svaret på de frågorna är nog att myndigheten Tillväxtverket har svårt att hålla sig till sin uppgift. Detta får förödande konsekvenser för hur hela beslutsordningen är uppbyggd. Den beslutsgrupp som utsetts av regeringen, som representerar den lokala och regionala nivån, ska prioritera vilka insatser som ska ha stöd av EU:s strukturfonder. Syftet med detta upplägg är att EU:s strukturfonder ska samspela med den strategi för tillväxt som varje region själv formulerat.
Om inte den beslutsordningen fungerar finns risken att projekt som är viktiga för tillväxten inte ens prövas. Detta är ohållbart!
Samma problem, eller i varje fall liknande problem, har myndigheten ESF-rådet, som hanterar den Europeiska Socialfonden. Detta är EU-pengar som ska användas för att minska arbetslösheten, öka kompetensen hos de arbetslösa och förbättra enskilda människors möjligheter på arbetsmarknaden. Besluten när det gäller Socialfonden ska också fattas av det regionala partnerskapet.
Den beslutsordningen har tillkommit för att säkerställa att pengarna används på ett sätt som ligger i linje med regionens strategi för kompetensutveckling och tillväxt.
Risken finns att Sverige, pga av byråkratin, inte lyckas göra av med pengarna som finns i Socialfonden. Om vi tvingas skicka tillbaka pengar till Bryssel så är det en skandal inte minst med tanke på den verklighet som många arbetslösa möter. Det ska också sägas att myndigheternas kompetens och hur arbetet utförs varierar i olika regioner men bilden är ändå till stor del dyster.
Både Tillväxtverkets och ESF-rådets uppdrag som myndigheter för EU:s strukturfonder måste dock ifrågasättas inför nästa period efter 2014. Vi kan inte ha statliga myndigheter som agerar på ett sätt som motverkar tillväxten i regionerna och som inte låter de regionala partnerskapen agera på det sätt som är tänkt.
De regionala partnerskapens roll måste stärkas i förhållande till myndigheterna.
Kanske myndighetsuppgiften bättre kan skötas av de nya Länsstyrelserna som nu byggs upp?
Något måste ske inför nästa strukturfondsperiod från 2014. Regeringen måste agera.
Jens Nilsson (S)
Fd kommunalråd och blivande EU-parlamentariker
Senaste kommentarerna:
Skrivet 28 maj 2011 11:35 Jerry Nilsson (Ej registrerad)
Jens, problemet är större än så. Hela beroendet och maktfördelningen i den svenska offenlighetsstrukturen måste förändras. Den svenska ansvarsstrukturen bör förändras och det signalerar nu även IT och Regionminster Anna-Karin Hatt när hon precis som jag förespråkat och efterlyser framtida starka och självstyrande regioner. Hon nämner forskning, utbildning och arbetsmarknad som staten bör överlämna i regional regi. Det förutsätter direktvalda regionala parlament med ansvar för en befolkningsmängd av ca 1 miljon regionmedborgare. Då kan staten frikoppla mycket av nuvarande inrikespolitik och med en lagstadgad beskattningsrätt av egna inomregionala resurser blir regionerna till stor del oberoende av staten. Av de här skälen är det viktigt att bygga en stark Norrlandsregion.